MENY
Välj Skola
Hem | Nyheter | Hur ger du beröm - och varför spelar det roll?

Hur ger du beröm
- och varför spelar det roll?

Specialpedagogen Hanna Rondahl skriver en blogg om Resursskolans speciella verksamhet och om specialpedagogik i stort.

I torsdags hade vi teachmeet på skolan, där kollegiet samlades och några av oss hade förberett ca 10 minuters mini-föreläsning om något vi läst eller lyssnat till nyligen. Jag valde att prata om ett ”fixed” respektive ”growing mind-set”, något som är otroligt viktigt att vara medveten om när man arbetar inom skolan, inte minst gällande de elever som har en extra uppförsbacke av något slag.

Men vad är då det? Jo, forskning har visat att det finns två olika sätt att tänka kring sina förmågor, man kan kalla det ett låst tänkesätt (fixed mind-set) och ett växande tänkesätt (growing mind-set). Har man ett låst tänkesätt ser man på sina förmågor och sin intelligens som något medfött och förutbestämt, något som inte går att påverka. Man gör gärna sådant man redan är bra på och undviker därför ofta utmaningar eftersom man är rädd för att misslyckas. Man ger också snabbt upp vid motgångar och tycker det är jobbigt med kritik och feedback eftersom man upplever ett personligt misslyckande.

Med ett växande tänkesätt däremot tänker man att ens förmågor kan utvecklas genom ansträngning och hårt arbete hela livet. Forskningen visar också att personer med ett sådant tänkesätt är bättre på att hantera motgångar, de är modigare och mer intresserade av att utvecklas vilket också gör att de presterar bättre. När de möter utmaningar kan de till och med bli extra motiverade av detta och anstränger sig hårt eftersom de har en uttalad vilja av att lyckas. Den här gruppen är också bättre på att ta kritik och feedback eftersom det är kopplat till arbetsinsats och inte till jaget.

Men också på vilket sätt man ger beröm spelar roll. I en studie av Carol Dweck såg man något mycket intressant gällande ett låst och växande sätt att tänka när man studerade hur man gav barn beröm. I studien ingick 400 barn som genomförde fyra olika tester. Det första testet var ett lätt IQ-test som alla barn gjorde och efter det delades barnen in i två grupper. I den ena gruppen gav man ett låst beröm, man sa: “Vad smart du är!” medan man i den andra gruppen gav växande beröm ”Bra jobbat!” Sen gjorde man ett nytt test. Av barnen som fått det låsta berömmet, alltså beröm för sin intelligens, valde 67 procent det lättare testet medan 92 procent av de barn som fått växande beröm, alltså för sin arbetsinsats, valde det mer utmanande testet.

Sen fick barnen göra ett tredje test, ett som egentligen var ”omöjligt” men man ville pröva hur barnen tog sig an en ordentlig utmaning. Det man såg var att de barn som fått låst beröm snabbt blev frustrerade, de gav upp lätt och hade tråkigt medan de barn som fått växande beröm ansträngde sig mer, höll ut längre och hade dessutom roligare under testets gång. Sen var det dags för det fjärde och sista testet, som var ett lika enkelt test som det första. Barnen som fått låst beröm presterade nu 20 procent sämre än de gjorde inledningsvis medan barnen med växande beröm presterade 30 procent bättre. En skillnad i 50 procent i prestationer!

Varför är då det här så viktigt och intressant? Jo, alla lärare möter elever som ibland har ett låst sätt att tänka om sig själva och sina skolprestationer vilket såklart får konsekvenser. Inte sällan hittar man just elever i behov av särskilt stöd inom denna kategori. De kanske inte vågar försöka, vågar utmana sig själv, de ser ett mindre bra skolarbete som ett personligt misslyckande, som att man ÄR dålig. Medan andra elever med ett växande tänkesätt istället är självmotiverande, drivna och älskar utmaningar. Med vetskapen om detta och vad ett låst och växande tänkesätt innebär och vilka konsekvenser det kan få, kan vi förmodligen bemöta och utmana båda dessa elevgrupper bättre.

I studien av Carol Dweck blev det också tydligt att hur man berömmer barn spelar en betydande roll. Så hur ger vi beröm egentligen? Säger vi: ”Vad duktig du är!” Eller kanske: ”Det här grejar du – du som är så smart!” Eller säger vi: ”Bra jobbat idag” eller ”Jag ser att du verkligen har ansträngt dig – och se vad bra det blev!”

Tål att tänkas på, eller hur?
/Hanna Rondahl

Vanliga frågor

När kan jag söka till Kunskapsskolan?

Många föräldrar ringer och frågar oss om när man kan söka och om det bara är vid läsårsstart man kan byta skola. Regelverket ser ut så här: en elev kan i princip byta skola när som helst. Till Kunskapsskolan kan man söka när som helst, dygnet runt. Du ställer dig i kö genom att göra en ansökan på aktuell skolas sida.

Läs mer om vår pedagogiska modell här!

Mer information

Kunskapsskolan i Sverige driver grundskolor, gymnasier och vuxenutbildning under namnen Kunskapsskolan, Kunskapsgymnasiet och SkillEd.

De första skolorna startades år 2000. Idag går drygt 13 000 elever i de 29 grundskolorna och 7 gymnasieskolorna. Företags- och vuxenutbildningen startades 2016.

Kunskapsskolan ägs av grundaren Peje Emilsson med familj.