Att elevdelaktighet bidrar till trivsel och en positiv skolkultur känner de flesta till. Men hur skapar man en skola där eleverna verkligen upplever att de får vara med och påverka?

På Kunskapsskolan Täby började arbetet för tre år sedan när medarbetarna diskuterade hur de kunde öka elevernas delaktighet och inflytande. En lärare lyfte då hur de skulle kunna börja jobba med elevdemokrati på ett nytt sätt.

– Hon sa att hon ville att vi skulle göra det ”på riktigt” – och de där sista orden fastnade i mig, berättar Niklas Åkerblom.

Han har arbetat på Kunskapsskolan Täby sedan 2010. Först som lärare i svenska och idrott och nu som rektor de senaste sju åren. Elevrådet har han varit med och drivit i många år.

– Jag upplevde att vi ofta fastnade i önskemål om saker eleverna inte kunde vara med och besluta om – som servering av glass i matsalen eller en helikopterplatta på skolgården. De frågor vi faktiskt ville att eleverna skulle vara med och påverka föll ofta bort.

Alla elever som vill får vara med

Efter det första mötet beslutade medarbetarna att dela upp elevrådet i olika intresseområden. Alla skulle få arbeta med just de frågor de tyckte var viktiga. Eleverna fick vara med och bestämma, och till slut landade det i nio olika utskott.

– Alla som vill får vara med och allt är frivilligt, vi har inga klassrepresentanter längre. Det största utskottet, trivselrådet, har över 40 medlemmar medan jämställdhetsrådet bara har tre. Och utskott kan läggas ner eller tillkomma allt eftersom, förklarar Niklas.

I dag är 130 av skolans elever med i elevrådet. Flest från mellanstadiet, men varje utskott har en högstadieelev som gruppledare. Gruppledarna bildar elevrådsstyrelsen, som även deltar på vissa av skolans ledningsgruppsmöten.

Enligt Niklas har skolkulturen förbättrats enormt efter omgörningen.

– Vi ser en stor effekt. Våra enkäter har visat på väldigt hög elevnöjdhet de senaste åren. Andelen bråk och kränkningar har minskat med säkert 90 procent, det händer extremt sällan att vi har en kränkning på skolan nu. Jag tror att eleverna känner att de är med och påverkar. De ser skolan som “sin” och därför tar de hand om den.

Vi vuxna är förstås med och styr besluten

Han menar att det viktigaste för att idén har kunnat genomföras är att medarbetarna har trott på den och verkligen engagerat sig. Att de, precis som han, tror att arbetet för delaktighet gynnar både lärandet och elevernas trivsel och mående.

– Vi lyssnar inte på eleverna för att vi är tvungna, utan för att vi tror att de kan bidra på ett riktigt bra sätt. Ska vi måla om tar vi hjälp av trivselrådet så att de får vara med och besluta. Om vi funderar på att köpa in något till matsalen blir matrådet givetvis inblandat, säger Niklas och tillägger:

– Vi vuxna är förstås med och styr besluten. En glassmaskin eller läskautomat säger vi nej till, medan en kolsyremaskin kan vara okej.

Ett av utskotten är redaktionen som gör skoltidningen. De samarbetar med svensklärarna som hjälper till och ger feedback på innehållet, som bland annat består av intervjuer med lärare och tidigare elever, en sportsektion och månadens novell.

– I skoltidningen synliggörs också elevernas delaktighet på ett bra sätt. Elevrådets olika gruppledare informerar i varje nummer om vad som sker på skolan, så att alla kan följa med i utskottens arbete. Det är en jättefin tidning som vi är stolta över. Den finns att läsa på skolan och vi skickar ut den till alla elever och vårdnadshavare.

Olivia i årskurs nio är gruppledare för trivselrådet, som är det största utskottet med sina drygt 40 medlemmar.

Vad gör ni i trivselrådet?

– Vi fixar aktiviteter och dekorerar inför högtider. Ibland anordnar vi speciella dagar, som freaky friday, då alla får klä ut sig och crazy hair day, där vi tävlar om vem som lyckas göra den galnaste frisyren.

Vad har varit roligast?

– I år hade vi en Nobelfest för första gången. Det var kul och lite spännande. Vi åt lite finare mat den dagen och delade ut Nobelpris till klasser och lärare.

Hur funkar det att ha olika utskott i elevrådet, tycker du?

– Det är jättebra att alla kan välja vad de vill rikta in sig på. Eftersom alla i ett utskott brinner för samma ämne blir det roligare och enklare att göra skillnad. Varje råd genomför sina egna saker, men vi samarbetar också med varandra. Alla är väldigt engagerade, så vi får mycket gjort.