Därför satsar vi på digitala verktyg för våra elever och lärare

Att använda digitala verktyg är en naturlig del i hur vi jobbar på Kunskapsskolan och jag har funderat en del på det här med digitaliseringen på senaste tiden. Den påverkar alla delar av samhället - även skolans värld. Om vi tittar internationellt så gör både offentliga och privata aktörer omfattande och seriösa satsningar på att utnyttja digitala möjligheter. Även i Sveriges måste vi hänga med i utvecklingen. Men det är inte alltid lätt. I höstas skrevs det mycket om Stockholms stads dyra och problemtyngda skolplattform. Nyligen publicerade samtidigt Lärarförbundet en debattartikel om dåligt fungerande lärplattformar som tvingar lärarna att dokumentera på ett sätt som inte gagnar eleverna.

Ineffektiva och icke ändamålsenliga digitala system som bara skapar frustration och extra arbete gör det självklart svårare för lärarna att göra ett bra jobb. Det är inte för elevernas bästa. För en huvudman är det ett stort misslyckande att hamna i en sådan situation. Det gäller ju att både ha ett bra arbetsmiljöarbete och ett välfungerande kvalitetsarbete, där en digital lärplattform är en viktig del.

I debatten verkar det ibland som att vissa längtar tillbaka till en tid då varje lärare hade sin egen pärm och sitt eget sätt att dokumentera. Men jag tror ändå att de flesta kan vara överens om att den tiden är förbi. Ett gemensamt, digitalt dokumentationssystem är ju en förutsättning för ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete. Samlad dokumentation krävs för att vi ska kunna följa elevernas kunskapsutveckling och säkerställa en rättssäker betygssättning - både på elev-, skolnivå, men också på huvudmannanivå. Den är också en värdefull plattform för det kollegiala lärandet.

Digitala verktyg i skolan är ingenting man bara kan köpa in, checka av och använda. Det handlar istället om ständig utveckling, steg för steg i tät dialog med lärare, skolledare och andra medarbetare. Ett lyckat utvecklingsarbete kräver samordning, systematik och långsiktighet från huvudmannens sida. Först då kan de digitala systemen bli en verklig resurs i verksamheten.

Det är fullt realistiskt att arbeta på det sättet. I Kunskapsskolan har vi valt att utveckla vår egen lärplattform. Det har inte varit en spikrak väg, men idag visar vår medarbetarundersökning att drygt sju av tio lärare upplever att de spar tid med hjälp av de digitala verktygen. På tre år har resultatet förbättrats med nästan 50 procent. En viktig förklaring till denna ökning är att lika många också anser att man får det stöd man behöver för att använda digitala verktyg i sin undervisning.

I den senaste medarbetarundersökningen kan vi parallellt med lyftet för digitala verktyg se en klar förbättring av lärarnas arbetsbelastning. Numera anger 47 procent att de hinner med arbetet inom ramen för sin ordinarie arbetstid, vilket är 10 procentenheter bättre än året innan. Det är förstås fortfarande inte en tillfredsställande nivå, men bättre än inom privat och kommunal verksamhet generellt (39 respektive 20 procent, enligt Jobbhälsoindex som bland annat tas fram av Svenskt Kvalitetsindex). Vi är inte nöjda, men vi är något på spåren och kommer arbeta vidare med att utveckla de digitala verktygen och andra viktiga delar som bidrar till att skapa en attraktiv arbetsplats.

Min övertygelse är att digitala lärplattformar och verktyg, rätt utformade och använda, kan bidra till minskad administrativ börda, en rimligare arbetsbelastning, mer kollegialt lärande och ett mer individanpassat och lustfyllt lärande. Då blir det ännu mer tillfredsställande att vara lärare - men viktigast av allt - det gagnar eleverna.

Fredrik Lindgren, vd Kunskapsskolan

Fredrik Lindgren
Vd, Kunskapsskolan
Bloggar bland annat: Om aktuella skolfrågor.

Hör av er: fredrik.lindgren@kunskapsskolan.se